När tittade du senast på ditt underliv? Och då menar vi - verkligen tittade? Om du är som de flesta andra är svaret förmodligen ”inte nyligen” - eller aldrig.
Om du visste mer om din kropp och hade bättre, mer pålitlig information (som till exempel hur din kropp reagerar på olika mensskydd), då skulle du kunna göra mer aktiva val. Eller hur?
Allvarligt talat, att titta på dig själv medan du sitter hukad över en spegel kan kännas konstigt. Men det är bara för att vi lärt oss att våra vulvor (observera: vulva är en sammanfattande term för de yttre kvinnliga könsorganen och vagina är den inre kanalen) är ”privata” områden.
Det är sant på så sätt att det bara är du själv som bestämmer vem eller vad som tillåts där nere. Men det är din kropp och att veta hur din anatomi ser ut - och hur den ska se ut - är en viktig del av att behålla kontrollen över din reproduktiva hälsa.
Hur ser en normal vulva ut?
Forskning har visat att 50% av kvinnor oroar sig för om deras vulva ser ”normal” ut. 20% vet dock inte hur den ska se ut, men 1 av 7 kvinnor har övervägt att plastikoperera den.
Och det är inte så konstigt - den kvinnliga anatomin slätas över i sexualundervisningen och pratas knappt om när du väl slutat skolan. För en del personer blir porr den enda referensramen till hur en vulva ser ut. Och det kan ge en väldigt desillusionerad bild om vad som är normalt.
Sanningen är den att vulvor (och vaginor) kommer i alla former, storlekar och färger och alla är unika. En del har blygdläppar som hänger ner, en del har en klitoris som knappt är syns (men som fortfarande är lika kraftfull), en del har en blandning av brun och rosa hud…ja, du förstår vad vi menar. En normal vulva är en frisk vulva, inte en som ser ut på ett specifikt sätt.
Tveka inte att grabba tag i en spegel när du läser detta
Genom att undersöka din vulva medan du lär dig om alla dess olika delar kan hjälpa dig att bli mer bekant med din anatomi - och det finns en hel del spännande att lära sig.
Extern anatomi
Som rubriken antyder, den externa kvinnliga anatomin inkluderar de könsorgan som finns utanpå kroppen. Tillsammans kallas denna del av kroppen för vulva. Vulvan inkluderar de inre och yttre blygdläpparna (labia majors och labia minora), klitoris samt öppningen till urinröret och öppningen till vaginan/slidan (vagina är latin och den medicinska termen för slida). Hela det här området är ofta felaktigt benämnt som ”vaginan”- vad du kan se utifrån är helt enkelt bara vaginans öppning. Du kommer lära dig mer om vaginan senare i delen om inre anatomi.
Venusberget
Låt oss börja från uppifrån. Ditt venusberg är kullen med mjuk, tjock vävnad där det mesta av ditt pubishår växer. Vävnaden täcker övergången till blygdbenet och fortsätter ner för att forma dina yttre blygdläppar (labia majora).
Yttre blygdläppar
Dina yttre blygdläppar är också gjorda av tjock vävnad och täckta med pubishår. Labia majora är alltså de yttre veck som omger vaginalöppningen. De är oftast större än de inre blygdläpparna, labia minora, men det är inte ovanligt att de inre blygdläpparna är lika stora eller större än de yttre blygdläpparna.
De yttre blygdläpparna kan variera i färg - rosa, röda, rödbruna - alla är normala. Även dessa kan variera i längd, från långa till korta och kan vara släta eller skrynkliga. De yttre blygdäpparna fungerar som ett skyddande lager för att skydda könsorganen från smuts och bakterier.
Inre blygdläppar
Om du vecklar ut dina yttre blygdläppar kommer du se dina inre blygdläppar (labia minora). De inre blygdläpparna är lika viktiga som dina yttre, dock ser de helt annorlunda ut. I labia minora finns känsliga nervändar som bidrar till sexuell njutning (hurra!) och håller borta skadliga bakterier från din vaginalöppning. I grund och botten är de ett extra lager av skydd (och njutning). De inre blygdläpparna vävs samman under venusberget och bildar ditt klitorishuvud (som vi kommer berätta mer om strax).
De inre blygdläpparna, som alla andra delar av vulvan, ser olika ut från person till person. Vissa har inre blygdläppar som hänger ut genom de yttre medan en del har så små att de knappt syns. De kan även se olika ut från sida till sida - helt normalt!
Klitoris + ollon
Precis under ditt venusberg så binds dina inre blygdläppar samman och bildar ditt klitorishuvud. Detta huvud är anslutet till ditt ollon, som är själva toppen av din klitoris (den del du kan se utanpå din kropp). Klitorishuvudet skyddar din mycket känsliga (tänk: över 8000 nervändar!) klitoris.
Många tror att toppen (ollonet) av klitoris är allt som finns, men så är det alltså inte. Det är faktiskt så att din klitoris är nästan lika stor som en penis men den sträcker sig inåt i din kropp. Din klitoris är den enda delen av din kropp som endast finns till för din sexuella njutning.
Ganska häftigt, eller hur?
Urinrörsöppning
Under klitoris sitter din urinrörsöppning, den går nästan inte att se. Detta är den yttre öppningen av ditt urinrör, ett tunt rör som går upp till din urinblåsa. Det är via det hålet som urinen kommer ut.
Vaginalöppning
När människor säger ”vagina” (eller slida) menar de ofta sin ”vulva” som är den kvinnliga anatomin som vi pratar om här. Ordet vagina hänvisar till den inre kanal som till exempel penisar eller leksaker kan föras in och barn kommer ut från. Under urinrörsöppningen finns din vaginalöppning där du sätter in din menskopp. Vaginalöppningen utvidgas och drar ihop sig men, och oavsett vad vissa kanske säger, så förblir den inte uttänjd.
Perineum
Nu har vi jobbat oss från venusberget och hela vägen till perineum (även kallat mellangården), den korta sträckan av hud som börjar nederst i vaginalöppningen och fortsätter bak till anus. Även denna del av din kropp har massor av nervändar och kan ge njutning när den stimuleras och fungera som en ”kontakt”.
Inre anantomi
Den inre kvinnliga anatomin utgörs av de könsorgan som du inte kan se, men där all fortplantning sker - slidan, livmoderhalsen, livmodern, äggstockarna och äggledarna. Oavsett om du är gravid eller ej så kommer de hormonella funktionerna hos dessa organ alltid att påverka det dagliga livet.
Slida/vagina
Slidan (vaginan) är det ”muskelrör” som förbinder de yttre könsorganen via livmoderhalsen till livmodern. Slidan är cirka 10 cm lång och kan töja sig till dubbel längd vid upphetsning. Slidans väggar kan beskrivas som skrynkliga lager eller veck av vävnad. Mensblodet flyter från livmodern genom livmoderhalsen och kommer ut från kroppen genom slidan. Flytningar och slem bildas för att hålla slidan naturligt återfuktad, för att göra slidan fuktig vid sex, för att fånga upp sperma vid befruktning och för att rengöra slidan efter mens. Flytningarnas mängd och konsistens varierar under menstruationscykeln men oftast har du som mest flytningar när du är som mest fruktsam, dvs. under ägglossningen två veckor innan mens. Flytningar är naturligt förekommande och hjälper till att hålla slidan frisk genom att få ut bakterier som kan ha kommit in genom vaginalöppningen. Flytningarnas karaktär - mängd, färg och konsistens - varierar från person till person. Det mest otroliga och unika med slidan är elasticiteten. Den kan till exempel rymma en penis, huvudet på en bebis och, självklart, en menskopp!
Slidkrans
Slidkransen (tidigare ofta kallad ”mödomshinna” vilket är ett mycket missvisande ord på flera sätt) sitter en till ett par centimeter innanför slidmynningen och inte djupt inne i slidan. Den ser olika ut på varje individ - som exempelvis blygdläpparna gör - och är av olika storlek, färg och form.
Slidkransen består av slemhinneveck som kan vara tätt veckade eller mera glesa. Det är ofta svårt att särskilja slidkransen från vaginalöppningens vävnad. I de allra flesta fall är slidkransen elastisk och tänjbar ungefär som en resår. Det är mycket ovanligt att slidkransens slemhinneveck täcker hela slidmynningen. Skulle så vara fallet kan man behöva gå till en gynekolog för att få hjälp att öppna slidkransen, så att man till exempel kan använda en menskopp utan problem.
Slidkransens faktiska funktion är okänd, förmodligen är den en rest från utvecklingen under fosterstadiet.
Blygdbenet
Blygdbenet är den fog där de två halvorna av bäckenet möts och sitter ca 2,5 - 5 cm in i slidan. Att identifiera blygdbenets böjning från insidan av slidan är viktigt för rätt insättning av menskoppen. En menskopp ska nämligen sitta precis bakom blygdbenet så att den sitter tight på plats.
G-punkt
Gräfenbergs punkt, som normalt kallas för G-punkten, finns i slidans främre vägg nära blygdbenet. Man kan känna den som en något svampliknande knopp som kan växa betydligt vid upphetsning. Det kan vara knepigt att hitta den när man känner efter med fingrarna, men kom ihåg att den kan vara ”svårfångad”. För många kvinnor är den en erogen zon som har potential att kraftigt bidra till sexuell upphetsning.
Bäckenbotten
Bäckenbotten är placerad under bäckenet och kan beskrivas som kraftiga muskler som är draperade som en matta kring slidan, urinblåsan och ändtarmen. Bäckenbotten ger stöd åt livmodern och slidan och även åt tarmarna. Musklerna och vävnaden håller organen på plats och hjälper dom att fungera som de ska.
Fortplantningsorgan
Det kvinnliga fortplantningssystemet har två funktioner: den första är att producera äggceller, den andra är att skydda och ge föda åt ett foster fram till födseln.
Livmoder
Den päronformade livmodern är en muskelhålighet där fostret utvecklas under graviditeten. Varje månad går kvinnans fortplantningsorgan igenom en ägglossning. Det innebär att ett litet ägg vinkar hej då till dina äggstockar och reser vidare ner till en av dina äggledare och sedan vidare till livmodern. Ganska häftigt, eller hur? Och det blir ännu bättre.
Om ägget inte blir befruktat (alltså - du inte blir gravid) så fastnar det inte i livmoderns väggar och ditt obefruktade ägg kommer och delar av livmodeerslemhinnan kommer till slut ut genom slidan. Boom, du får din mens (var är min menskopp?).
Äggledare
Äggledarna är trattformade rör som ligger på vardera sidan om livmodern. Det är via dessa rör ett ägg under ägglossning måste färdas för att komma till livmodern. Om ägget inte befruktas så passerar det genom livmoderhalsen och slidan som en del av mensblodet.
Äggstockar
Äggstockarna ligger intill vardera sidan om livmodern. De producerar och lagrar ägg. Äggstockarna är ungefär lika stora som en vindruva och har ett ”gropigt” utseende.
Livmoderhals
Livmoderhalsen, som ibland kallas för livmodertappen, är ingången till livmodern som ligger längst in i slidans botten. Om du känner efter med fingret så känns livmoderhalsen nästan som en nästipp. Menstruationsblödningen rinner ut från livmodern via livmoderhalsen till slidan. Sädesvätska färdas genom livmoderhalsen för att ta sig till livmodern. Hos gravida så vidgas livmoderhalsen för att fostret ska kunna ta sig ut vid vaginal födsel. Livmoderhalsens position varierar från person till person och dess plats kan också ändras under menstruationscykeln och genom livet. Att kunna fastställa livmoderhalsens position är viktigt för att på ett korrekt sätt kunna sätta in ett pessar eller en menskopp.
