Du har fått lära dig att mens är ett problem, eller hur? Du har sett reklamen med blå vätska, vita yogabyxor och ett löfte om att ta kontroll över din mens. På ett diskret sätt, förstås. För du har fått det klart för dig att mens, det är något att skämmas över.
Tung mens? Lätt mens? Oregelbunden mens? - Lär dig vad som händer och varför!
Menscykeln: så fungerar den
Mensen markerar början på puberteten. Detta händer runt 9-16 års ålder. Under mensen, som oftast varar mellan 2-7 dagar, så stöts livmoderslemhinnan ut och passerar genom livmodern till slidan och vidare ut genom kroppen som mensblod.
Den totala mängden blod under en genomsnittlig mens verkar mycket större än vad det egentligen är: oftast handlar det bara om omkring 4 teskedar. Men spännvidden ligger mellan 1 och 4 matskedar. Blodets konsistens är ofta tjock och klarröd under de rikligaste blödningarna. Det är inte ovanligt med klumpar under den här perioden. Den tjockaste och mest trögflytande blödningen kommer när den tjockaste delen av slemhinnan släpper från livmoderväggen. Efterhand som mensen pågår blir den tunnare och brunare till färgen.
Menscykeln börjar på mensens första dag och avslutas den första dagen på nästkommande menstruation. Menscykeln är i genomsnitt 28 dagar men kan variera från 21 till 45 dagar.
Follikelfasen
Follikelfasen är den första fasen i cykeln. Den varar i omkring 10 till 14 dagar. Livmoderslemhinnan byggs upp i förberedelse för ägglossning och hormoner stimulerar follikulär utveckling under denna fas. När östrogenet sjunker framkallas en höjning av follikelstimulerande hormon (FSH) som främjar tillväxten av en grupp folliklar i äggledarna. En follikel, eller en äggblåsa som det även kallas, fortsätter att utvecklas till ett moget ägg. Hormoner får den mogna follikeln att brista och släppa ner ägget i äggledaren. Detta är början på ägglossningen, vilket markerar slutet på follikelfasen.
Lutealfasen
Menscykeln går in i lutealfasen när ett ägg släpper från en av äggledarna. En våg av luteiniserande hormon sätter igång ägglossningen. Östrogenet och progesteronet stiger också under lutealfasen och får livmoderslemhinnan att tjockna som förberedelse för ett embryo (ett befruktat ägg).
Om en kvinna blir gravid så tar sig embryot in i livmodern och fastnar i livmoderslemhinnan inom de första dagarna efter ägglossning. Humant koriongonadotropin (HCG) produceras av moderkakan och avbryter menstruationscykeln genom att konstant stimulera follikeln (gulkroppen) för att den ska producera östrogen och progesteron. De höga nivåerna av östrogen och progesteron förhindrar att livmoderslemhinnan släpper. Om befruktning inte sker minskar östrogenet och progesteronet, vilket signalerar till livmodern att den ska börja göra sig av med livmoderslemhinnan. Lutealfasen varar till början på nästa menstruation.
Hormonella konsekvenser
Växlande hormonnivåer under menstruationscykeln orsakar också en rad andra kroppsliga förändringar. Kroppstemperaturen kan öka och minska, och flytningar samt buksmärtor kan förekomma i samband med ägglossning eller början på menstruationen. För vissa kvinnor är dessa symptom obetydliga. För andra påverkar de vardagsaktiviteterna på ett förödande vis. I samtliga fall så kan förståelse för dina premenstruella symptom och för topparna och dalarna i din menscykel hjälpa dig att navigera och hantera din individuella rytm.
